Förbundskaptenen,  experten och mängdfaktorn.

Jag stängde faktiskt av TV:n när ”Frågan” ställdes. Jag ville inte höra svaret.

Jag ville inte att segerns sötma skulle ersättas med en bitter eftersmak.
Skavet hade redan byggts upp under en tid. Innan och under matchen, efter ”Inbytet” och den medföljande succén, i eftersnacket innan intervjun och inte minst i medskicket till Experten att ställa ”Frågan”.

Det kändes redan när Förbundskaptenen kom gåendes, sammanbiten.

Skavet.

Långa svar utan glädje, som för att försöka mota Olle i grind.
Men ingen verkade lyssna.
Alla väntade på ”Frågan”.


Skavet över att förbundskaptener, experter och andra offentliga personer förväntas vara tillgängliga, mjuka, hårda, balanserade, charmiga, tydliga, modiga, noggranna och lekfulla, och så oändligt mycket mer.

Skrev jag att de ska vara tillgängliga?
Oavsett att antalet händelser runt omkring.

Att de ska leken tåla.

Trots alla ledande frågor och mediatränade svar.
Trots att adrenalinet pumpar direkt efter matchen.
Trots att ingen egentligen känner in situationen.

Och det sipprar ned till oss och upp till dem.

Skavet jag beskriver är mitt skav, ett skav om hur kraven hårdnar, bland annat av mängdfaktorn.

Mängdfaktorn? Min erfarenhet om mängdens påverkan på oss.
Jag upplever att vi är omringade av ett brus av uttryck, åsikter, tankar, tillgänglighet och rubriker som vi aldrig upplevt förr.
Att inte bara innehållet i bruset påverkar oss utan själva volymen, antalet i sig blir en av de största faktorerna.

Jag har erfarit några upplevelser där själva storleken på det som sker blir den faktorn som kanske påverkat mest.
Och vi förväntas relatera till det.

Vad händer när vi hamnar däri vardagen? Hur tacklar vi det? Är vi redan där?
Kommer vi få fler utbrott av människor som vi anser vara balanserade?

Nu löste det sig bra som det verkar. (Även om vissa verkar tycka annat, det är okej)

De hade satt sig ner tillsammans, lyssnat och pratat.
Det var rörande att läsa om hur Experten kände sig sedd och lyssnad på.
Det var fint att se Förbundskaptenen prata om hjärta och förståelse.

Se vad ett samtal kan leda till.
Då hade jag låtit Tv:n stå på.

Vad tänker ni? Reflektera och fundera.
Vill ni kommentera så finns jag på LinkedIn. Se länk längst ned på Bloggsidan.

Similar Posts

  • Att be någon dra åt skogen

    𝑨𝒕𝒕 𝒃𝒆 𝒏å𝒈𝒐𝒏 𝒅𝒓𝒂 å𝒕 𝒔𝒌𝒐𝒈𝒆𝒏 𝒔å 𝒂𝒕𝒕 𝒅𝒆𝒏𝒏𝒆 𝒔𝒆𝒓 𝒇𝒓𝒂𝒎 𝒆𝒎𝒐𝒕 𝒓𝒆𝒔𝒂𝒏.(Omskrivet citat av Churchill) Är inte min styrka.𝐃𝐞𝐭 𝐣𝐚𝐠 𝐚𝐫𝐛𝐞𝐭𝐚𝐫 𝐩å ä𝐫 𝐚𝐭𝐭 𝐟å 𝐝𝐢𝐠 𝐚𝐭𝐭 𝐮𝐭𝐯𝐞𝐜𝐤𝐥𝐚𝐬, 𝐬𝐞 𝐟𝐫𝐚𝐦 𝐞𝐦𝐨𝐭 𝐫𝐞𝐬𝐚𝐧 𝐨𝐜𝐡 𝐝𝐞𝐭 𝐚𝐫𝐛𝐞𝐭𝐞 𝐝𝐞𝐭 𝐦𝐞𝐝𝐟ö𝐫. Att arbeta med sig själv är inte alltid lätt. Men att göra det då och då är…

  • Myten om kreativitet

    Myten om kreativitet. Jag har själv odlat myten om kreativitet, jag anser mig själv vara kreativ och har arbetat hela mitt yrkesliv i branscher som anses vara kreativa. Några av myterna enligt mig är: Till och med Anders Hansen verkade uttrycka sig i sin utmärkta serie någon form av urskiljning kring människor och kreativitet. Men…

  • Självberöm doftar gott.

    Jag tycker om att leka med uttryck, vända på dem, smaka, hur känns detta om jag ser det från ett helt annat perspektiv? Idag tar jag och vänder på metaforen ”Självberöm luktar illa”. Det finns en ganska bred syn hos många på att eget beröm luktar illa, men är det så? Eller kan det finnas…

  • Autopoesi

    Jag läste högt för dig: Jag har min perfekta logik. Den är av naturen fullständigt unik. Du utbrast: Det verkar mest snömos och tok… Har vi ens läst samma bok? Autopoiesis är det ett av mina favorituttryck. Det myntades av två biologer Humberto Maturana och Franscisco Varela i deras försök att förklara skillnaden mellan liv…